Page locked

This page is currently locked for editing by another user. You have to wait until this user finishes editing or the lock expires.
Currently locked by: 18.188.171.59
Lock expires at: 2025/04/13 11:09 (15 min)
This page is read only. You can view the source, but not change it. Ask your administrator if you think this is wrong.
(Publicerat på TrV:s intranät måndag 2011-04-04)

====== Felaktiga slutsatser om Botniabanan i artikel i DN ======
[[http://www.dn.se/ekonomi/dyraste-taglinjen-en-flopp]]

I Dagens Nyheter (DN) kunde man idag, 4 april, läsa en artikel, ”Dyraste tåglinjen en flopp”, om Botniabanan. Läs om hur Trafikverket förhåller sig till slutsatserna i artikeln.
DokumentStatistik rättidighet och förseningsorsaker på Botniabanan LänkarLäs artikeln ”Dyraste tåglinjen en flopp” i DN Nyckelordjärnvägstrafik Trafikverket kommer att få utrymme att bemöta artikeln i DN imorgon, tisdag den 5 april 2011. Här kan du redan nu läsa hur vi förhåller oss till de slutsatser DN dragit.  

**Är Trafikverket oroliga för säkerheten på Botniabanan?**

I artikeln drar DN slutsatsen att Trafikverket varit oroliga för säkerheten på Botniabanan på grund av att trafikstyrningssystemet ERTMS används på banan. Detta stämmer inte. 

- Trafiken på Botniabanan är naturligtvis säker. Säkerheten har aldrig varit ifrågasatt. Det är till och med så att det är den totala säkerheten som ställt till det för punktligheten. Systemet funkar så att det alltid tar ”det säkra före det osäkra”. Därav problemen med de oönskade nödbromsningarna som orsakade förseningar och som vi nu har kommit till rätta med.  Uppgifterna med Tommy Jonssons kommentar är helt tagna ur sitt sammanhang, säger Ingemar Frej, chef Samhälle Region Mitt.

**Är ERTMS orsaken till alla problemen på Botniabanan?**

De fel som drabbat Botniabanan har flera olika orsaker, inte enbart ERTMS, som artikeln för gällande. Trafikverket ansvarar till exempel inte för fordonsfel. Se statistik för detta via länken till höger.

- Anledningen till att vart tredje tåg har ställts in eller försenats beror långt ifrån enbart på ERTMS. Vår uppfattning är att ERTMS i själva verket stått för en relativt liten del av alla fel. Tillsammans med övriga problem, som till exempel fordonsfel och olyckor som drabbade Botniabanans inledning blev det en problematisk start, vilket är beklagligt. Merparten av felen har nu åtgärdats och det är vår uppfattning att störningarna på Botniabanan för närvande huvudsakligen har andra orsaker, kommenterar Ingemar Frej.

**Varför är det inte mer trafik på Botniabanan?**

Att det är relativt lite trafik på Botniabanan idag beror på att Ådalsbanan inte är färdigställd. Botniabanan är endast en del av en längre sträcka som tillsammans med Ådalsbanan kommer att vara maximalt intressant för både gods- och persontransport när den blir klar. Då kommer trafiken att tätna betydligt. Själva vitsen med Botniabanan är att kraftigt reducera res- och transporttid samt avstånd. Utan Ådalsbanan är det inte möjligt att ta tillvara de vinster Botniabanan ger. Trafiken på Botniabanan kommer också att utökas inom kort med bland annat nattåg från SJ och regionaltåg för Norrtåg.

**Är Sverige först med ERTMS?**

- Det finns idag ERTMS-banor i kommersiell drift i Spanien, Italien, Frankrike, Luxemburg, Belgien, Holland och Schweiz. Fram till 2020 kommer en stor del av det europeiska järnvägsnätet att vara utbyggt, EU har tidigare haft en ambitionsnivå om 3-4% per år, den svenska införandetakten är betydligt lägre än så. Ytterligare ett exempel är Danmark som ska vara helt driftsatta med ERTMS till 2021, förklarar Ingemar Frej.